Hur mycket ska hunden ha?

Först och främst ska man räkna ut ungefär hur mycket mat per dag som hunden ska ha och det finns riktlinjer som man kan använda sig av om man är osäker: 

  

• Valpar som växer ska dagligen ha runt 2-3% av sin förväntade vuxenvikt eller 10% av sin nuvarande kroppsvikt. Uppdelat på tre eller fyra mål som sedan successivt trappas ner till två mål (eller ett mål om man föredrar det). 

• Vuxna hundar brukar behöva mellan 2-5% av kroppsvikten, beroende på ras, vanligtvis uppdelat på två mål.

• Aktiva hundar och hundar med hög ämnesomsättning behöver mer mat än en väldigt passiv hund som inte är så aktiv. Ganska logiskt, aktiv hund = bränner mer kalorier = behöver mer mat.

 

Exakt hur mycket hunden behöver får man testa sig fram med då alla hundars behov är individuella. Är det en hårt arbetande hund behöver den lite mer och är det en ren soffpotatis som inte får så mycket action i livet behöver den lite mindre. Man får justera om hunden ökar eller minskar i vikt, blir de tjocka så kan man dra ner matgivan lite och vice versa om de blir för smala. Man kan lägga till lite mer veggie mix (förklaring kommer nedan) och dra ner på övriga ingredienser om man inte vill att hundens portion ska bli mindre.

 

Om jag tar Raven som exempel så får hon nu kring 2,5% av vikten (drygt 27 kg) och det motsvarar ungefär 675 gram per dag. Jag ögonmåttar när jag ger henne mat då jag genom erfarenhet vet ungefär hur mycket mat (rent volymmässigt) som hon ska ha. Sedan varierar det beroende på vad hon fått att äta dagen innan. Har hon exempelvis fått ett massivt RKB, t.ex. en hel revbenssida från kalv eller kanske en bit ryggrad från älg/rådjur, så brukar jag välja att fasta henne dagen efter så att magen får vila. Alternativt bara ge henne något litet lättsmält som en liten bit hjärta eller vom. 

 

​

Hur mycket av vad ska hunden ha?

När man vet hur mycket mat hunden ska ha så måste man sedan räkna ut på ett ungefär hur mycket av alla delar som den ska få. Barfkosten delas nämligen in i flera delar:

 

RKB

Råa Köttiga Ben är basen i maten och bör uppgöra 60-80% av givan och resterande 20-40% ska bestå av muskelkött, organ, veggies och komplement. Vissa hundar är väldigt känsliga mot ben och kan bli väldigt hårda i magen även om bengivan är så låg som 50% så man får alltid anpassa sig efter hundens behov. Råa ben innehåller nästan alla essentiella aminosyror som hunden behöver och kött innehåller alla så utfodrar du hunden med bra RKB kommer dess proteinbehov att täckas. Ben/kött kvoten ska vara drygt 50/50 och det ska vara mjuka samt ätbara ben som exempelvis halsar, skrov, vingar och rygg från fågel (kyckling, kalkon, gås, anka etc.), kaninskrov, grisfötter och mjuka revben med köttet kvar på. Tjocka bärande ben som exempelvis lårben från större djur är för hårda att ge som måltider men fungerar ypperligt som rekreation för hunden.

 

Kött

Även om kött innehåller alla essentiella aminosyror så måste hundar som utfodras rått ha ben inkluderat i kosten då den annars går miste om viktiga mineraler. Kött är i princip allt muskelkött och lungor. När man ger kött är det bra att ha i åtanke att variera mellan rött och ljust kött då ljust kött innehåller något mindre järn och protein. Har man dalmatiner (hu/hu, dvs. inte LUA) så ska man vara medveten om att viltkött innehåller högre halter puriner än kött från domesticerade djurslag. 

 

Organ

Den största källan till A-vitamin kommer normalt från lever och njurar och därför är det väldigt viktigt för hunden att det inkluderas i kosten. I och med att A-vitamin är fettlöslig måste man vara försiktig med ufodringen  av lever och njure då överskottet lagras i kroppen och inte åker ut med urinen. Hjärta och lungor är förvisso organ det med men inte organ som innehåller tillräckliga mängder A-vitamin så dom passar bättre att ge i köttmåltiden. Lever och njure bör uppgöra max 10%.

 

Veggies

Generellt bland folk som barfar så är det så att vissa tror absolut inte att hunden behöver grönsaker och vissa tror att den behöver det. Jag tillhör dom som anser att det kan vara bra att inkludera i kosten. Grönsaker är hundens enda källa till kolhydrater samt fiber och eftersom hunden räknas till klassen omnivorer anser jag att kolhydrater borde vara en del av kosten, även om det är en liten del. Dock så ger man inte grönsaker hela utan man måste bryta ner cellväggarna först genom att exempelvis köra det i en matberedare tills det får konsistensen av puré. Anledningen till detta är att hunden saknar det enzym som behövs för att bryta ner cellulosa. När hunddjur får i sig matinnehållet hos sina bytesdjur så har enzymerna hos dessa redan brutit ner cellväggarna. Veggies brukar vanligen uppgöra 0-10% av kosten. Har man en hund som är glupsk och dessutom lätt går upp i vikt kan man ge lite mer veggies för att fylla ut magen men utan att det tillför mycket extra kalorier.

 

När man gör en veggie mix brukar tumregeln vara att 50% ska bestå av gröna bladväxter (ex. sallad, spenat, broccoli, etc.) och resterande av rotfrukter, frukter samt grönsaker. Jag gör två olika veggie mixar som jag varierar mellan, en som bara är gröna bladväxter och en som innehåller allt annat. Kika in sidan "Hur jag gör veggie mix" om du vill veta mer.

 

Komplement

Detta är saker man utöver ovannämnda med fördel kan inkludera i kosten. Exempel är vom (som jag ger i ungefär samma mängd som kött), äggula som är väldigt rik på både vitaminer och essentiella aminosyror (obs, liten mängd histidin) och laxolja. Äppelcidervinäger underlättar matsmältningen vilket kan vara bra för hundar som lätt blir hårda i magen av ben. Sedan finns det många som ger torkade alger, AE-olja (extra E-vitamin + A-vitamin) och mejeriprodukter (typ fettsnål naturell yoghurt).