Gotlandskaninen

Uppdaterad: 2020-02-04

Mina avelsmål

Det som för mig är viktiga egenskaper hos rasen är att framför allt att kaninerna ska vara lättfödda, det vill säga kunna klara sig på magert foder och inte behöva tillskott i form av kraftfoder eller andra till skott utan kunna leva utmärkt på enbart grovfoder, örter och kvistar. Jag vill även att djuren ska vara härdiga, lätthanterliga och uppvisa goda reproduktionsegenskaper som villighet att para sig, få jämna och välvuxna ungar i sina kullar samt uppvisa goda modersegenskaper. Med lätthanterliga menar jag att de ska vara nyfikna och trevliga utan att uppvisa aggressivitet eller onaturlig rädsla. Jag har inget krav på att de ska vara keliga men de ska kunna bli hanterade. 

Koharens historia

Gotlandskaninen är en rest av den gamla svenska lantraskaninen som genom åren haft en rad andra namn. Förr kallades den även för svensk lantkanin, bondkanin och kohare. ​Namnet "kohare" kommer av att den oftast hölls i ladugårdarna tillsammans med korna och fick äta den mat som korna spillde. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började nya, mer produktiva kaninraser avlas fram med inriktning på kött eller päls, samt utställningsraser med fokus på utseende. Den gamla lantrasen kom så att minska så mycket i antal att nästan försvinna helt. Men under 1977 uppmärksammades ett tiotal gårdar på Gotland som hade kvar kaniner av den gamla stammen. Dessa gavs det nya namnet Gotlandskanin. Rasen har tvärt emot vad man kan tro ingenting med "rabbisar" (vildkaniner) på Gotland att göra, rabbisar planterades ut under början av 1900-talet. Efter en inventering av djuren som fanns på Gotland 1993 slöts rasregistret och dagens Gotlandskaniner med genbanksintyg är ättlingar till de inventeringsdjuren. Gotlandskaninen är idag klassad som utrotningshotad svensk husdjursras av Jordbruksverket. 

Kort om rasen

Gotlandskaninen är en frisk, härdig och lättfödd kanin. Till temperamentet är de livliga, nyfikna och visar ofta stort intresse för sin omgivning. Rasen passar fint till sällskap och hoppning såväl som till hushållsproduktion. Utseendemässigt är gotlandskaninen finlemmad med en ganska muskulös bakkropp. Huvudet har ofta stark könsprägel; honans är finmejslat medan hanens är betydligt rundare med välfyllt käkparti med rundade kinder. Hos båda könen är ofta nospartiet avsmalnande och utan särskilt markerade noskuddar (morrhårskuddar). Öronen är tunna, upprättstående och spetsiga snarare än rundade i formen. Honans kropp är oftast relativt långsträckt medan hanen generellt är något mindre och mer kompakt till formen. Vikten hos ett fullvuxet djur ligger vanligtvis mellan 3-5 kg, dock finns det djur som väger både mer eller mindre än detta. Pälsen är normalt kort och blank med tät underull. Färg och teckning varierar mycket, men de flesta färgvarianter som förekommer hos raskaniner återfinns hos gotlandskaninen, och även rexpäls finns hos rasen. Gotlandskaninen kan bli könsmogen redan vid fyra månaders ålder men det rekommenderas att inte para honorna innan de är nio månader gamla, gärna inte förrän de är upp mot året gamla. Honorna är ofta bra mödrar och kullstorleken varierar vanligen mellan 6-8 ungar.

Gotlandskaniner i genbank

Gotlandskaninen är en gammal lantras och som sådan har den under mycket lång tid har anpassats till en viss miljö. Eftersom rasen inte varit utsatt för någon målinriktad avel har den en större genetisk variation än raser ämnade för produktion eller utställning. Dessa är värdefulla egenskaper som ger möjligheter att möta olika framtida behov och är därför värda att bevaras. En genbank har som mål tillsammans med Föreningen Gotlandskaninen att bedriva bevarandeavel av rasen. En genbanks uppgift är således att bevara alla arvsanlag hos rasen för framtiden. Med bevarandeavel får det alltså inte ske selektiv avel på yttre egenskaper som exempelvis förädling av färger eller slaktvikt utan fokus ska ligga på dess inre egenskaper såsom klimatisk härdighet, goda modersinstinkter, friska djur, god näringsomvandling och lynne. Detta är betydligt viktigare än ett särskilt utseende. Man får givetvis inte heller korsa in andra raser eller gotlandskaniner utan genbanksintyg. 
 

Gotlandskaninens totala genbank består av många genbanksbesättningar och att ha en genbanksbesättning är därför en mycket viktig insats i bevarandearbetet. Tveka därför inte att ansöka om genbank om du vill vara med och bevara rasen. Att vara genbanksbesättning är vare sig svårt eller besvärligt. För att komma igång krävs först att du inskaffar minst en hona och en hane med genbanksintyg och sedan ansöker om att bli en genbanksbesättning, kontakta föreningens genbanksansvariga om detta. Du som uppfödare sluter då ett genbankskontrakt med föreningen. Du åtar sig då att avla och föda upp kaninerna enligt föreningens regler. Avkommor registreras med hjälp av ett genbanksintyg som uppfödaren utfärdar. Både modern och fadern måste vara registrerade genbanksdjur. En kopia på genbanksintyget sänds till föreningen, som registrerar kaninen i gotlandskaninregistret. Med hjälp av dessa register kan varje enskild kanins härstamning tillbaka till ursprungsdjuren spåras.

Genom att bli medlem i föreningen får du tillgång till föreningens tidskrift, Koharen, där du får information om vilka genbanksbesättningar som redan finns och som du kan kontakta för att få tag på genbanksdjur, samt till djurregistret genom föreningens hemsida. Där finns alla registrerade gotlandskaniner (och mellerudskaniner) samlade och viktig information om varje enskilt djur. Arbetet med att hålla genbank handlar sedan om att hålla ordning på vilka djur man parar med varandra och att man skriver genbanksintyg på djur som ska bli avelsdjur. En gång om året rapporteras årets händelser på en särskild blankett in till den genbanksansvarige och kopior på genbanksintygen skickas in. Som genbanksbesättning får man sedan ett årligt bidrag om man vid årsredovisningen kan redovisa för minst en hona och en hane samt minst en kull det året.

Intressant läsning, en studie av Lovisa Wennerström (Stockholms Universitet)

Bevarandegenetisk status hos gotlandskanin – en svensk lantras

Buneary 7 veckor (4).JPG
Alva
choklad
72845407_354781385274280_362994098945340
Xatu.jpg
Fideli (15).jpg
Pärlan