Ocra kom till oss genom ett byte, efter att jag upptäckt att mina "kullsystrar" Haymitch och Pärlan i själva verket var två kullbröder. Haymitch fick stanna kvar hos oss medan Pärlan fick komma till ett nytt hem som avelshane hos genbank 1337, och i utbyte fick Ocra komma till oss. Ocra är ganska försiktig och tillbakadragen till sitt sett men jag misstänker att det är på grund av bristande hantering under uppväxten. Hon var dryga året när hon kom till oss och det var inte på tal om att få klappa henne i början. Efter några veckors fjäskande med godsaker så började hon öppna upp sig och började acceptera att man klappade lite försiktigt på henne korta stunder. Efter ett tag kom hon självmant när man gick in i inhägnaden och man fick klappa henne korta stunder men hon var inte den som vill mysa, hon nöjde sig med att bara få vara med och observera.

​

Ocra är snäll och tålmodig med sina små, efter att de kommit ur boet får de dia när de vill utan att hon tröttar på dom (till och med när de är så pass gamla som 7 veckor). I sin första kull förlorade hon tidigt 2 av 7, och med sin andra kull förlorade hon 3 av 7 på mindre än en vecka. Det fick mig att inse att hon tyvärr saknade de där utmärkta modersegenskaperna jag var ute efter. Hon togs därför ur avelsarbetet.

​

Med en listplats på omkring 300 (2018) så är hennes härstamning är inte så pjåkig. Hon har några individer i härstamningen som var genetiskt värdefulla när de var vid liv; Björnrams Arild 110-242G, Bokelunds Kristina G505-0623 och Egon G411-0515.